Evigt elände
Ja, i natt känns det tungt. Vad ska jag göra med livet? Jag kommer ihåg när jag var yngre och låg på soffan och gluttade på film och önskade att det bara skulle hända nåt, vad som helst! Slippa det trista, att det skulle bli lite action. Glädje, ilska eller vad som helst, bara det hände nåt! Nu händer det för mycket och jag saknar känslan av att livet är händelselöst och tråkigt. Och så börjar jag bli rädd för mig själv. Håller jag på att tappa fotfästet? Önskar att någon kunde hålla efter en. Och att man kom ihåg mer. Jag glömmer allt jag gör och säger. Tappar hakan när folk säger: du sa så, du gjorde så. Förstår inte alls hur jag tänkte. Har jag sagt det? Creepy. Borde skriva mer. Vad man är med om och hur det känns. Jag tror det är bra för själen. Och för hjärnan.
Nu ska jag måla naglarna och sen ska jag sova.
