Hilda Dahlberg

Ola och Lajnus i pausen.

O hjälp vilken kväll! Första föreställningen gick bra men med några missar, t ex att "Rock´n roll music" gick i shuffle istället för rakt... blev lite fel om man säger så. Och Gitarrproblem, Adams trådlösa pajade mitt under showen. Sen fick vi skita i två låtar när jag såg att klockan var alldeles för mycket. Vi hade 5 minuter på oss att köra 4 låtar. Men den sista föreställningen körde vi allt vi tänkt och det var ju skönt. 

Och jag glömde att jag skulle byta om mellan Roobits och Perelli, för att jag skulle vara med på Charlottes första låt, men det visste inte jag... att den var först alltså. Jag mellansnackade lite och gick mellan borden medans bandet gick in. Gjorde liten publiklek och sen avlutade jag med att nu är det dags... o sen presenterade CHARLOTTE PERRELLI! Och alla applåderade och jag gick åt sidan och ställde mig vid orkestern för att inte vara ivägen. Tänkte att jag kunde gå ut i något byte. Men hon kom inte in och jag fattade inte varför det dröjde så! Då fick jag se Ulla stå på andra sidan och vifta hysteriskt med silverpaljettklänningen som jag skulle ha när jag dansade på "Take me to your heaven", som var Charlottes första låt. Balte! Jag kutade över scenen och bytte klänningen o när jag var klar gick hon ut och vi körde! Och när låten var slut tog hon in mig igen och sa att jag bytt om på 10 sekunder och hon gjorde verkligen en grej av det. Och ja, hon räddade mig får jag väl ändå säga! Proffsigt gjort av henne!

Andra föreställningen fick jag ju också stressa som en galning och då hade jag en mic i handen och fick panik och bara tänkte att nån måste ta den! Så jag vrålade till den som stod närmast: TA DEN! Och det råkade vara Charlotte själv och det såg jag inte förrän efteråt. Yes.

Men andra föreställningen gick mycket bra annars, förutom att brandlarmet gick mitt i The Roobits framträdande. Först dog ljuset och sen mute:ade Sotti allt och det var först då vi hörde tjutet uppe på scenen. Det var ju bara till att utrymma lokalen. Förmodligen rökmaskinen som utlöste det hela.

Det som var trist var väl att Breven och Ida Seve var på sen första föreställningen. När det gick mindre bra. De skulle sett den andra istället, vi kan ju så mycket bättre och det visade vi ju sen! Men så är det väl ibland. Jao jao. Men mellansnacket gick faktiskt bättre än väntat, särskilt på första förestälningen. Till och med TK var nöjd, han är ju proffs på snackande och sånt där. Kanske improviserat är det bästa iallafall? Att bara ha någon hållpunkt istället för att det tänka ut nästan allt. Det gäller bara att ha nerverna till det. Igår hade jag så mycket annat att tänka på att jag inte hann vara nervös för det.

Idag har jag och Ola bara degat i soffan. Ätit svullo-mat med bearnesesås och kollat på dvd med The Band. Jag är hes som bara den, den sista halvtimmen igår var det bara pressa pressa. Jobbigt, men det blir så ibland. Bra att rösten höll sig så länge som den gjorde iallafall!

Här kommer lite bilder från kvällen med! Fler (och lite mer från scenen) finns på Charlottes Perrellis blogg, kolla in HÄR!




Louli fixar frillan.


Jenny(ie) i ettan var skitsnygg i sin röda blåsa. Och sjunger kalasbra!


I onsdags var vi i stan och skaffade lite nya kläder till gossarna. Jag
tycker de blev jättesnygga! Men efter ett par kort börjar de tröttna på att stå
och snyggposa...








Jag ser ut som en elefant bredvid lilla Charlotte. Hon var liten, men
sketschnygg! (Och lägg märke till de hotta prada-pjucksen som hon hade!)


Såhär laddad var jag ögonblicket innan final-låten gick igång!


Final!