Hilda Dahlberg

Östersjöfestivalen i Karlshamn 2007. Jag måste säga att det känns skönt att vi är vidare. Framför allt låter det bättre.
Och jag hoppas jag inte ser ut som en fläskkorv fortfarande. Men de där jeansen var snygga, synd att blixtlåsen pajade.

I dag har jag skrivit prov i psykosocial arbetsmiljö, det kändes som det gick helt ok. Första uppdraget i franskan är också skickat nu äntligen, måste bara fixa ljudfilen med. Den gick inte att skicka, måste vara nåt fel på deras databas...

TK och jag hade sånglektion och om 2 veckor ska jag sjunga Fields of gold, Eva Cassidys version. En riktig känslolåt. Jag behöver få med det mer, inte bli fast i allt teknikprat. Och jag behöver träna på att bli fri runt ett tempo och att kunna sjunga svängigt och fritt runt ett klick. Det tror TK i alla fall och han har nog rätt i det.

I morgon är det fredag och jag och Jonas ska hoppa in och styra upp Stagekören eftersom Ann övar med Sceniska musikprojektet. Får kika igenom låtarna nu i kväll så jag har lite koll på vad vi kan göra. Sen är det lite lektioner och vid tretiden ska vi spela in resten av berättar-rösten till filmen vi ska göra i kultur-och idéhistoria. 
På lördag ska jag följa med Lovisa, Louli och Budde på audition till artistargenturen. Jag, Lovisa och Louli ska köra nåt ihop som Trippelles och sen ska jag kanske sjunga något själv. Måste fundera på vad isåfall. Det måste ju vara något som jag känner mig bekväm i. Men huvudsaken är ju att de får höra hur man låter, inte vad det är för sorts låt. Sen ska det ju helst vara a capella eller eventuellt med nåt litet instrument, typ gitarr. Måste fråga imorgon om vi får låna FP4-pianot, det skulle vara lagom. Skönt med något stöd.

Nu har jag blivit medlem på Tradera också, ska försöka sälja lite skor hade jag tänkt. Men det är ju lite farligt med, idag råkade jag buda på en kassetbok om Monica Zetterlund... trodde ju det var en vanlig bok, men sen såg jag ju att det var kasettband! Jaja, 35 spänn är väl inte hela världen...

Ja, i natt känns det tungt. Vad ska jag göra med livet? Jag kommer ihåg när jag var yngre och låg på soffan och gluttade på film och önskade att det bara skulle hända nåt, vad som helst! Slippa det trista, att det skulle bli lite action. Glädje, ilska eller vad som helst, bara det hände nåt! Nu händer det för mycket och jag saknar känslan av att livet är händelselöst och tråkigt. Och så börjar jag bli rädd för mig själv. Håller jag på att tappa fotfästet? Önskar att någon kunde hålla efter en. Och att man kom ihåg mer. Jag glömmer allt jag gör och säger. Tappar hakan när folk säger: du sa så, du gjorde så. Förstår inte alls hur jag tänkte. Har jag sagt det? Creepy. Borde skriva mer. Vad man är med om och hur det känns. Jag tror det är bra för själen. Och för hjärnan.

Nu ska jag måla naglarna och sen ska jag sova.

På självaste alla hjärtans dag spelade vi i Kalmar på Kalmartravets Travgala tilsammans med trevlige Thomas Lindberg! Och Roobits sista gig, förutom projektarbetet då. Men Thomas pratade om lite samarbete och går det att tjäna lite extrapengar på coverspelandet kanske vi prioriterar det igen. Jag fick iallafall massor med idéer till min egna underhållningsframtid i coversvängen när Thomas körde. Vi gjorde även några nummer ihop, roligt!
Men det var mycket väntande under kvällen och det blev sent. Och vi hade skitmycket grejer med oss, så det tog en evighet att rigga ner och packa buss och släp...


Scenkläderna.


Lovisa plattade håret...


Ola ville låna hårspray.


Innan vi gick på!


I väntan på att få gå på scen.




Adam och Linus fötter när vi skulle rigga ner. Sjukt mycket prylar att
packa ihop.

Yes, idag fick jag ett mail från Hell Bar i Stockholm om att de gärna ville ha dit BMJ och Jaylors i vår! Tjohoo!
Jag mailade ju dem innan jul, då när jag körde mailterror till hela hittagig.se och inte fick ett enda napp. Nu ger det tydligen lite resultat ändå. Men det var bråttom, så jag måste ringa dem imorgon och kolla datum. Business-Hilda is back!

Tove var med som sällskap och support. När jag ser den här bilden slår
det mig vad sjukt snygg hon är!


LinusPinus ledde filmteamet...


Mattis och Ola grisar.

Efter 5 timmars bilresa. Men resan dit tog 6 timmar eftersom Jan Peter Dahl inte hittade (inte vi heller för den delen) till Nalen bland alla trafikljus, återvändsgränder och enkelriktade gator. Jan Peter körde mot enkelriktat flera gånger och körde på fel sida vägen en gång, så för att avvärja fara körda han fram och ställde sig mitt i korsningen istället... men han är väldigt snäll och trevlig och boendet var fint ordnat! Tack tack!

Däremot var vi besvikna på oss själva efter giget. Inget soundcheck, 10 minutersgig och krabbig scen. Men de var många fler band som också var där och de gjorde bra ifrån sig, så vi borde kunnat bättre. Innan giget kändes det jättebra, peppade och allting. Flera dagar innan har jag gått och haft positiva tankar i huvudet om detta giget och det sägs ju vara bra för det mentala. Så jag vet inte vad som gick fel, kanske var vi övertaggade?

Mattis hörselpropp flög ut under första låten med stackarn... han hade haft dem i plånkan så de hade blivit alldeles platta. Så han hade huvudvärk hela kvällen. Och jag hörde inte min sång och sa till innan Sold out som jag leadar på. Men det hände inte så mycket. Och sen blev jag anfådd! Speedade lite för mycket i början och så blev jag anfådd när jag skulle sjunga. Så idag bestämde jag mig att göra något åt min kondition. Jag måste det, mår inte bra av detta fläskiga leverne. Inte för fläskmagens skull, den är väl betydligt svårare att platta till den... Men för min kondis skull. För hälsan och för mitt humör. För mitt presterande på scenen!

Idag var Lovisa och jag business women och åkte in till Kalmar på 2 möten. Först Sandra. De kunde stå till tjänst med lokalen och kökspersonal, men inga servitriser eller nånting annat. Vi måste fixa menyn, råvarorna och ringa efter serveringspersonal. Mycket krabb med andra ord. Marknadsföringen är ju ingen match, men allt matkrabb? Är det verkligen det vi ska lägga tiden på? Marknadsföra sig själv och sina produkter måste man ju hela tiden, särskilt i vår hårda bransch, men mat? Ska vi inte göra det vi är bra på? Och vi kan ha nytta av? Fick några datum av Sandra att välja mellan och först kändes det bra. Sen åkte vi till Gerds mat och det var ett kanonmöte. Bra, tydligt och smart och personligt. Han gav oss några goda råd , bland annat att tänka på lågkonjukturen, göra det vi är bra på och fokus. Vi började fundera på om vi inte skulle koncentrera oss på Torsås iallafall. Vi har nog med jobb med showen och att vara spindeln i nätet. Istället för att göra en massa skitgöra som inte är till någon nytta. Vi vill ju fixa eventet, inte välja ut råvaror till maten!  

Torsås kommer bli kanonbra iallafall, han på Gerds mat var mycket trevlig och det lutar åt ett biljettpris strax över 300 kr. För en helkväll med mat och underhållning. Det känns ju helt rimligt! Nu måste vi ta reda på alkoholtillstånd, reda i alla kostnader för att kunna ha en tydlig budget utan en massa överslagsräkning. Detta kommer bli bra! Men synd att Ulla är på cykelsemester i Vietnam denna veckan också. Jaja. Jag är avis. Men jag ska ju till Estocholmo imorgon! :)

NU ska jag packa!

I kväll var vi på bion i Torsås. De visade Australia. Och vilken film sen! Tjolahola var den var bra. Lite klyschig, men jag gillar ju sånt i lagom dos. Snygg nisse i den manliga huvudrollen! Har inte orkat kolla upp vad han heter, skitsamma. Och Nicole Kidman och hon var bra i sin roll. Men lång var den. Synd att bion i Torsås har lite träaktiga stolar bara... jaja, man ska inte klaga på det lokala i onödan. Jag tänker gå nästa söndag igen när de visar Twilight! Den där vampyrfilmen som alla säger är så bra. Nu ska jag gå upp och borsta tänderna. Har varit lite risig i halsen idag, så det är inte värt att sitta uppe här i onödan.

God natt! I morgon blir det franska, rep, boka möte med cateringfirman och körkortsteori!

Min kamera har börjat lagga efter att min brorsa hade den med i Egypten. Den stänger sig inte riktigt och håller på o låter konstigt. Eftersom att det är två års garanti tänkte jag gå tillbaka med den och se om man kan få en ny. Har ju bara haft den i några månader! Så nu tömde jag minneskortet på bilderna som låg i och hittade lite skoj, bland annat på Linus när han precis kommit ur duschen. Jag kunde knappt fota för jag skrattade så mycket... det var nån kväll i Söderåkra. Linus kom ut ur duschen såhär!


  
Rockig?

I kväll är det första Melodifestival-deltävlingen och jag och Nathalie ska glutta på den ihop. Blir spännande!

 
Sommaren 2007.                                    På kalas 2002, 12 år gamla.

Detta är Ida. Hon bor tre hus ifrån mig och jag lärde känna henne när hon började i vår klass i 2:an. Hon hade vita träskor, gråa jazzbyxor och en T-shirt på sig första dagen. Vi hade sällskap till skolan varenda dag och hon och hennes lillebrorsa Anton fick alltid vänta på mig när jag skulle bli klar.

Ida är omtänksam. Lätt att spendera en kväll med. Bara blarra. Ida är har lätt för att anförtro sig och få en tajt relation med alla möjliga lustiga folk som man undrar varför i hela världen de lyckades bli bundis. Det kan vara underhållande!
När hon är motiverad på nåt så gör hon det. Pang bom! Körkortet till exempel. Jag är avis! Men ibland tar hon på sig för mycket onödiga saker och lägger ner energi på saker som egentligen någon annan borde göra. Men minsta lilla skitgrej vill hon göra. Och då blir hon stressad och får magont och grejer. Men sen är hon snäll mot alla med! Och aldrig dum och tjurig, som jag kan vara ibland.

Ida sa till besviket till mig idag att hennes namn står nämt en enda gång på hela bloggen. Hon var så ledsen över att jag inte skrivit att hon var och tittade på Jaylors när vi spelade på Kafé Deluxe i Växjö. Men nu skriver jag det! Malin var också med, så kul att träffa henne med! 

Det är så lätt att barndomsvänner hamnar i skymundan i dessa tider när man går olika skolor och det man ska göra sen tar mer och mer tid. Iallafall för mig. Man hamnar i en annan värld med nya jobb, möjligheter och åtaganden. Och nya kontakter. Men de gamla vännerna finns kvar, det kommer de alltid att göra. Nathalie och Carro med, såklart! Jag kommer aldrig glömma er mina kära! Vad som än har hänt, eller kommer att hända. Hoppas ni inte gör det med mig heller, vilka tankar och minnen det än är som snurrar i era skallar. 
Trots att jag aldrig har tid. Men jag tänker på er ska ni veta.

Jag hittade så många gamla bilder när jag letade igenom den gamla datorn, så nu får det allt ta och bli en nostalgitripp.
Men jag är lite skrajsen för att lägga upp en bild på Nathalie, hon kanske blir ilsk? ;)

 
 
Ida, jag och Carro på skolavslutningen i 7:an. Jag ser ut som en liten tant. 
På kvällen åkte vi och grillade med några killar i klassen och tvingade 
Nathalie att ragga på en av våra klasskamrater...      
    

På Gotlandsfärjan. Konfirmandläger, 15 år.

 Jag och snygga Linn på klassresan i Danmark med 9B. 

  
Nathalie är en av de snyggaste personer jag känner. Hon har varit det hela sitt liv. På denna bilden är hon 13 år. Vi roade oss ofta med att göra en massa knäppa, hemmagjorda fotosessions med filt i bakgrunden! Vi har gjort en med festtema och en skitsnygg med Hawaii-tema, men den är lite väl naken. Inte läge att lägga ut här, finns en viss risk för att mina små vänner inte blir så glada på mig då...